Vi har det bra min man och jag. Med det lilla undantaget ”Morgontantrum”, går livet ganska jämt & smärtfritt. Visst är det lite deprimerande att den mörka, kalla vintern är här. Inser att jag ofta fokuserar på dåligheter här i bloggen och så fort vi grälar, glöder tangentbordet! När livet känns fint och enkelt, tycks jag tappa intresset för att skriva ner alla goda tankar och funderingar.  Jag ska verkligen försöka att ändra på det detruktiva beteendet, det sunda och goda ska efterföljas! Positiv inställning leder till goda relationer och trivsammare miljö i alla lägen!

James verkar också må bra, han kan till och med skoja på morgonen! I James fall är det högst ovanligt. Igår var hela familjen i badhuset på den sedvanliga ”simmis”, Lillans simskola eller snarare ”plaskskola” varpå fri lek i vattenruschkana och vågbassäng efterföljdes. Eftersom, jag inte tänkte motionssimma denna kväll i och med min ihärdiga förkylning, valde jag bikini istället för baddräkt. När jag efter en del möda klämt ner mig i denna och ställer mig framför spegeln, ångrar jag att jag inte packat med baddräkten också! Linningen i midjan skär in i fläsket och skapar ett ”fettdike” som löper hela vägen runt.  Suck! Jag lindar handduken runt magen i ett desperat försök att dölja bukfåran. När jag träder in i hallen, möter jag James med blicken varpå han ler och säger –Hej, snygging! Då är ju jag jävligt snabb att påpeka hur missnöjd & obekväm jag känner mig. James lugnar mig och säger istället att jag ser smal och fin ut. Nu vet ju jag att han ljuger och vill göra mig glad men, det var en oerhört snäll gest. Det är ju just sådana lögner jag vill höra! Jag älskar dig, för att du lyssnat till mitt bekräftelsebehov älskling.

Detta var endast ett exempel på hur vår tillvaro tillsammans i nuläget ter sig. Varför är han så gullig och älskvärd just nu tro? Kan det vara så att han faktiskt älskar mig och vill visa mig att jag är värdefull och uppskattad? Hmm, nä, den jäveln måste vara otrogen! ;-)